Alla fina minnen

Lärde honom "give me five" men han brukade alltid lägga tassen i min hand när jag höll upp den trots att jag inte begärde kommandot.
Jag brukade alltid säga att "matte älskar dig" innan jag gick hemifrån.
Jag pussade alltid hans nos på morgonen och la mitt huvud mot hans.
Han var alltid så överlycklig när vi skulle gå ut. Jag brukade hetsa upp honom och säga att "nu är det dags!" eller "ska vi?". Ibland pratade jag och Johan på engelska om vi skulle ta honom nu eller senare – detta för att undvika att han skulle snappa upp "ut och gå" och bli helt galen av glädje.
Jag brukade springa runt, runt i lägenheten så han jagade mig. Till slut blev han så frustrerad att han skällde.
Han skällde alltid när vi lekta hoppa över hinder ute. Speciellt i slalomhindret skällde han – han tyckte väl att det var svårt att koncentrera sig för det är ett krävande hinder.
Man kunde sätta igäng honom genom att säga "zick-zack" (för slalom) eller "balansen".
Ibland kröp han till oss och tryckte sitt huvud mot oss ganska hårt, precis som om han var extra gos sugen.
Han var helt galen på katter och ville jaga dom.
Han ville alltid hälsa på alla hundar och visade inga tecken på aggression någonsin.
På morgonen när jag ätit frukost en stund brukade han alltid hoppa ner från sängen och sakta gå ut i köket och sträcka på sig – redo för morgonpromenaden.
Vi brukade busa tillsammans i sängen och jag låtsasbita honom i halsen och på bringan med handen så han blev helt galen – det slutade alltid med att han skulle hämta min toffla.
Han blev alltid så glad när vi kom hem – han brukade alltid ta min eller Johans toffla och skaka den "till döds".
Ibland hade han dålig andedräkt så då borstade jag han tänder. När jag var färdig berömde jag honom och då blev han så glad och hoppade runt och hämtade toffeln.
Hade tänkt mig köra en agilitytävling med honom i sommar men kom aldrig så långt att jag anmälde mig.
Ibland lyfte jag upp honom i famnen och kastade ner honom i sängen för att busa – då blev han också helt galen och full av bus.
Hade vissa ljud för mig som triggade igång honom.
När vi hälsade på andra och åt middag stod han alltid mellan två folk och tiggde. Alla tyckte att han var så söt och ingen tog illa åt sig för han var aldrig påträngande.
Han var så väluppfostrad så när jag sa "gå och lägg dig" gick han alltid och la sig.
Han var aldrig skällig förutom om jag inte bad honom att skälla eller när han såg "kissen".
Han verkade förstå skillnaden på att ut och gå och åka bilen. När jag sa att vi skulle åka bilen letade han sig omkring efter bilar när vi kom ut och var på väg mot bilen.
Johan lyckades alltid klia på ett speciellt ställe på örat så han hade läten för sig av välbehag.
Han verkade fatta när det var helg för då låg vi båda kvar och pratade. Han ville alltid komma och gosa emellan oss.
Det var oftast Johan som tog honom på morgonen på helgerna. Det visste han om och brukade sitta och glo i sängen på Johan för att nästan säga "kom igen då, fattar du inte att jag är kissnödig".
Han var så duktig att tala om när han var nödig. En gång väckte han Johan mitt i natten för att det var kris.
Lilla bebisen hade ofta våteksem men hade inte haft det sen dec/jan. -07/-08 så jag sa peppar, peppar att det inte kommer. Dessvärre hände något ännu värre.
Ibland ville han bada i Delsjön trots att termometern låg på nollan.
Han var alltid så duktig när jag klippte honom. Efteråt var han helt galen av lycka för att vi var färdiga.
Vi brukade leka sök och jag gömde godisbitar av skinka och blodpudding hemma och ibland utomhus. Han hittade dom alltid, speciellt blodpuddingen.
Han var väldigt anpassningsbar och var glad i alla människor. Han var dock lite reserverad mot barn som precis lärt sig gå.
Han lärde sig saker väldigt snabbt. Det tog nog bara 10-15 min innan han lärde sig "trampa" på ett lock som kontaktövning för balansen och gungan.
Han var väldigt väluppfostrad utan att jag lagt ner allt för stor möda.
Han var alltid så glad av sig och man såg direkt när något var fel t ex när han fick våteksem.
Han var så söt i sin reflexväst han hade på sig ute när det var mörkt.
Hna tyckte det va så fruktansvärt roligt med bollar och vi brukade ta honom till en liten grusplan för att leka. Ibland jagade vi honom när han hade bollen, det tyckte han var roligt.
Han var så söt när han sovit och vi tände lampan och han kisade mot oss.

Jag skulle kunna sitta en hel dag och skriva om Laban. Jag har så många fina minnen som jag alltid komma bära med mig.

Laban tillförde en sån glädje så man blir helt varm i kroppen.